Så var Ludvig von Tuss inskolad och klar. En av de lättaste inskolningarna dem haft tydligen. Känns skönt för han verkar verkligen trivas där. Fast han har nu förstått att han blir lämnad så både igår och idag så grät han lite vid lämningen. Igår ringde jag ner till fsk 20 min efter lämningen för att kolla så att han var lugn och glad igen. Kanske bara min sjuka humor men jag tyckte i alla fall att fröken var hysteriskt rolig:
Fröken: Ja, han var lite ledsen först men nu är han tyst.
Tyst. Inte "nu leker han och är glad igen" eller "nu är han lugn" utan: "han är tyst".
Linda: Andas han?
Fröken: Ehm... ehm... ja det tror jag.
LMAO Tur att jag har förtroende för pedagogerna.
Dagisdokumentation som ska sitta i Ludvigs pärm om hur inskolningen gått:
Min stora kille. Både en glädje och sorg att se dem växa upp.
Duktig han är!
SvaraRadera