torsdag 16 september 2010

Bedrägeri

Det är inte bara människor som bedrar, utan också naturen. Kanske är det naturligt att bedra? Brännässlor till exempel. De doftar underbart gott men är man inte försiktig så bränner man sig lätt. Brännässlor är som kärlek.

Jag har blivit lika sårad av kärlek som av nässlor. Tragiska kärlekshistorier är mest jobbiga så jag berättar den om nässlorna istället. Det var på den tiden då vi fortfarande bodde i Sätra. Från vårt hus gick det en lång brant backe och längst ner så var sidorna på vägen kantade av djupa diken fyllda av just nässlor. Min morbror hade hjälpt brorsan att bygga en lådbil. Brorsan hade svårt att styra den och han var 7 år, gissa då hur svår den var att hantera för mig som var 3½. Han lurade i mig att jag visst kunde åka och sen weeeeeee ner för backen. Kraschade med en farlig smäll rakt ner i diket. Extra mysigt eftersom det var en het sensommardag och jag var endast klädd i ett par shorts. Tror det nästan gick åt en hel flaska salubrin när mamma baddade mig.

Jag klurar fortfarande på min hämnd. Peter - du är aldrig säker! ;)

Märkligt  att jag trots det tycker om doften av nässlor, precis som jag älskar kärleken.


1 kommentar:

  1. *L* stackars dig! Tycker att du ska hämnas snart, jag hjälper dig gärna!

    SvaraRadera