Vi gnäller för mycket. Om allt. Konstant. Med vi menar jag majoriteten av Sveriges befolkning. Kanske inte konstigt att Sverige ligger i topp på självmordsstatistiken i världen - för vem blir lycklig av att gnälla dagarna i ända?
Handen på hjärtat så älskar jag också att gnälla. Men försöker bli bättre på att se det positiva i tillvaron istället. Min största inspirationskälla: mina barn.
Vädret ligger troligtvis på toppplacering i gnällrankingen.
Soligt
GnällBerit: usch vad varmt, orkar inte göra någonting. Kan ju inte ens vara ute i den här värmen.
Agaton: vi åker och badar!
Ludvig: plaska!
Mulet
GnällBerit: usch vilket grått och tråkigt väder. Snart blir det regn säkert också. Fy så deprimerande.
Agaton: perfekt väder att spela bandy/fotboll. Kom igen så sticker vi!
Ludvig: sparka boll!
Regnar
GnällBerit: usch vad det regnar. Kan ju inte gå ut för man blir ju dyngsur. Lerigt och skitigt blir det också. Snacka om deprimerande.
Agaton: YAY! Det regnar! Då kan vi väl åka till Barnens Lekland eller så kan vi spela spel här hemma. Schack?
Ludvig: Hoppa plaska pööööl!!
Vem tror du är lyckligast? Den som lever enligt mina barns paroll eller GnällBerits? ;)
Du har så rätt. Jag skrev ett långt gnällinlägg i morse på bloggen, men jag ska fan sluta klaga. Försöka iaf! puss & kram
SvaraRadera